Markradar – Insikt under ytan
Markradar (GPR – Ground Penetrating Radar), även kallad Georadar, är en avancerad teknik som ger detaljerad information om förhållandena under markytan. Den används inom en rad olika områden, från infrastruktur och byggnation till geologi och arkeologi.
Säker och effektiv planering med markradar
Vid förläggning av ledningar är det avgörande att förstå markförhållanden såsom djup till berg, förekomst av block, schaktbarhet samt placering av befintliga ledningar och kablar. Att schakta utan att ha denna information kan bli mycket kostsamt. Med markradarteknik kan ledningar lokaliseras i förväg, vilket minimerar risker och sparar tid och pengar.
Insamlad data kan levereras i CAD-format eller visualiseras i Google Earth, vilket ger en tydlig överblick över undersökningsområdet. Vid rätt användning är markradar en mycket kostnadseffektiv lösning.
Hur fungerar markradar?
Markradar fungerar på ett liknande sätt som ett ekolod – men istället för att skanna under vattenytan används den för att analysera markens struktur ovanifrån.
Användningsområden
✅ Vägar och infrastruktur – Mät tjockleken på asfalterade vägar eller lokalisera nedgrävda ledningar.
✅ Betongkonstruktioner – Identifiera armeringsstänger, stålbalkar, håligheter, sprickor, rör och ingjutna detaljer.
✅ Geologi – Fastställ berggrundens nivå, lokalisera grundvatten eller analysera istäcken.
✅ Arkeologi – Upptäck lämningar av byggnader, gravar eller andra historiska föremål utan att gräva.
Ett exempel på arkeologisk användning av markradar är vid utgrävningarna på Birka, Sveriges första stad. Med hjälp av tekniken har forskare kunnat kartlägga tidigare husstrukturer och identifiera exakta platser för vidare undersökning.